Sjundeås historia
Sjundeåbygden har varit bebodd ända sedan stenåldern. Efter stenåldern nådde en havsvik ända upp till Lojoåsen, efter landhöjningen återstod åar och sjöar. Talrika gravkummel från bronsåldern påminner om områdets forntid.
De första anteckningarna man finner i handlingarna om Sjundeå finns i ett gåvobrev från år 1382. År 1417 fastställdes i en handling gränsen mellan Sjundby och Kynnar byar och då nämndes Sjundeå första gången som en administrativ enhet. Också socknens gråstenskyrka härstammar från medeltiden. Kyrkans skyddshelgon är St Petrus, vars nyckel till himlens portar är det dominerade inslaget i kommunens vapen.
Sjundeås medeltida slott
Sjundeå dominerades förr av de två herresätena Sjundby och Svidja. De mäktiga slottsbyggnaderna fängslar fortfarande sina betraktare, i övrigt bedrivs där nu en för vår tid helt normal verksamhet. I Sjundbys och Svidjas ägarlängder finns många ryktbara ätter, t.ex Hästesko, Tott, Creutz, Adlercreutz samt Fleming och Reuterholm.
Helene Schjerfbeck tillbringade somrar på Sjundby slott och målade där.
På Svidja verkade en undervisnings- och forskningsgård och Västra Nylands fortbildningsinstitut, som båda underlydde Helsingfors Universitet. Sjundby är en vanlig jordbrukslägenhet, slottet jordbrukslägenhetens karaktärsbyggnad som är en privat bostad.
Fanjunkars torp
En av de största profilerna i bygdens historia är dock en man av folket, d.v.s. författaren Aleksis Kivi. Kivi bodde åren 1864-1871 hos Charlotta Lönnqvist på Fanjunkars torp i dagens kommun-centrum. Under den tid han bodde i Sjundeå skrev han de flesta av sina mest betydande verk, bl.a. Sju Bröder. Torpet hyste en lång tid ortens hembygdsmuseum, men byggnaden revs under perioden 1945-56, alltså under den tid den södra fjärdedelen av kommunen som en del av det s.k. Porkalaområdet var utarrenderat till Sovjetunionen.
Porkalaparentesen i Sjundeå
En fjärdedel av Sjundeå kommun hörde till Porkala arrendeområde som Finland blev tvunget att överlåta till Sovjetunionen efter fortsättningskriget. Sovjetunionen använde området som militärbas, men lämnade området 1956 före arrendeavtalets utgång. De sovjetiska soldaterna hade rivit en del av byggnaderna i området och lämnade en del av de kvarvarande i obeboeligt skick. En del av dem, såsom Sjundby slott, reparerades, andra revs. Efter sovjettiden finns en kullerstensväg i Pickala, som sovjetiska pansarvagnar kört på, och en triumfbåge.
-
Sovjetiska soldater byggde kullerstensvägar som de körde pansarvagnar på. Den här vägen finns i Pickala. -
De sovjetiska soldaterna byggde triumfbågar på Porkalaomrdået. Det här är den enda som finns bevarad. -
Ryskspråkig text finns kvar på en ekonomibyggnad till Sjundby slott.
Se dokumentär om Porkala
Tidslinje
Förhistoria
För cirka 10 000 år sedan: Efter den senaste istiden var Sjundeå täckt av hav.
Bronsåldern (cirka 1500–500 f.Kr.): Gravhögar byggdes på höga klippor, såsom Krejansberget.
Medeltiden
1382: Första dokumenterade omnämnandet av Sjundeå – en gåvohandling till församlingen i Lojo.
1417: Sjundeå omnämns som en administrativ enhet.
1400-talet: S:t Petri gråstenskyrka byggs.
1420: Svidja herrgård omnämns för första gången.
1541: Erik Fleming påbörjar byggandet av Svidja slott.
1560-talet: Byggandet av Sjundby herrgård påbörjas.
1700-talet
1713–1721 (Stora nordiska kriget): S:t Petrikyrkan drabbas av omfattande skador. Kyrkklockorna stjäls och kyrkoherden flyr till Sverige.
1730-talet: Kyrkan renoveras och tas åter i bruk.
1800-talet
1864–1871: Nationalförfattaren Aleksis Kivi bor tillsammans med Charlotta Lönnqvist på Fanjunkars torp och skriver bland annat Sju bröder.
1900-talet
1944–1956: Porkala arrenderat – en del av Sjundeå tillhör området som arrenderades tillSovjetunionen. Fanjunkars torp förstörs.