Livlig diskussion under invånarnas frågestund – läs frågorna och svaren
Sjundeås första frågestund för kommuninvånarna hölls på måndagen i anslutning till kommunfullmäktiges sammanträde. Inom tidsfristen lämnades fem frågor in som rörde solenergi. Frågorna gav upphov till en livlig diskussion.
En halvtimme hade avsatts för frågestunden. Under den tiden hann man behandla två frågor, och diskussionen om den andra frågan skulle ha fortsatt om det hade funnits tid.
Frågorna ställdes av Mira Mäki. Den första frågan besvarades av kommunfullmäktiges ordförande Merja Laaksonen. Fullmäktigegrupperna fick kort tid för kommentarer. Kommentarerna har inte protokollförts.
Den andra frågan besvarades av fullmäktigegrupperna. Svaren på den tredje, fjärde och femte frågan hade utarbetats av kommunchefen Inka Tikkanen, men dessa hann inte behandlas under frågestunden. Vi publicerar dem istället här.
Frågestunden streamades live på Facebook. Du kan se inspelningen här.
Fråga 1
I regeringsprogrammet anges följande:
● Placeringen av industriella solkraftverk styrs på såväl nationell nivå som på läns- och kommunnivå. Byggandet av solkraftverk styrs mot bebyggd miljö, områden som frigjorts från torvproduktion och ödemarker, i syfte att undvika betydande användning av odlingsmark och skogsmark för solkraft.
Ramboll (2024) har sammanställt en omfattande bakgrundsstudie: Guide till planering och tillståndsförfaranden för solkraftverk, bakgrundsstudie:
● Om ett solkraftverk planeras att placeras i ett kulturlandskapsområde kan landskapspåverkan inte bedömas som obetydlig. Dessutom står det i rapporten: man bör undvika att bygga solkraftverk i landskapsmässigt värdefulla områden.
Landskapsförbundens riktlinjer för markanvändning styr kommunerna i markanvändningsfrågor. Riktlinjerna på landskapsnnivå för kriterier för placering av solkraftverk är i stort sett enhetliga.
● Värdefulla landskapsområden (särskilt nationellt värdefulla landskapsområden, VAMA, 2021) och ofta även grundvattenområden definieras som NO-GO-områden, där solkraftverk inte bör placeras. NO-GO-områden är områden som inte är lämpliga för solkraft i industriell skala samt deras skyddszoner.
Nylands förbund (2024):
● Områden som bör undvikas, t.ex. grundvattenområden, fornminnesområden och arkeologiska kulturarvsområden, landskapsmässigt och stadsbildsmässigt värdefulla områden samt andra områden med särskilda miljö- och kulturvärden.
Dessutom anges följande i kommunutvecklingsdirektörens tjänsteinnehavarbeslut av den 29 januari 2026: Området Kyrkbyn-Svidja ingår i delgeneralplanen för centrum, vars uppdatering enligt det planläggningsprogram som godkändes av kommunfullmäktige den 8 december 2025 beräknas inledas i början av 2027. Målet är att öka antalet permanenta bostäder i enlighet med utvecklingsplanen för markanvändningen. I den nuvarande utvecklingsplanen för markanvändningen är kyrkbyn och Svidja kultur- och bypärlor som kan utvecklas till unika bostadsområden samt till mål för rekreations- och turisttjänster.
Fråga: Varför driver då beslutsfattarna i Sjundeå kommun så hårt på att planera solkraftverk i dessa områden? Särskilt när slutresultatet inte ser särskilt bra ut med hänvisning till dessa och andra punkter?
Kommunstyrelsens ordförande Merja Laaksonens svar på fråga 1
Kommunfullmäktige beslutade den 26 maj 2025 att projekt i industriell skala hädanefter ska behandlas genom planeringsförfarandet.
Detta fullmäktigebeslut även till grund för kommunstyrelsens svar av den 6 oktober 2025 på de invånarinitiativ som nämns i frågan. I svaret gavs en mycket omfattande beskrivning av processen och det konstaterades att projekten kommer att bedömas från fall till fall genom planeringsprocessen och att ett enskilt beslut inte utgör ett prejudikat för andra projekt.
Kommunstyrelsens svar utarbetades av en parlamentarisk arbetsgrupp utsedd av kommunstyrelsen, där alla fullmäktigegrupper var representerade. Kommunstyrelsen var enig om innehållet i svaret och kommunfullmäktige noterade det utan att till exempel lägga fram önskemål om ett annat förfarande.
Samma anteckning gjordes även den 26 januari 2026 i kommunstyrelsens yttrande om grundvattenskydd.
Kommunens tjänstemän och vi kommunala beslutsfattare har alltså sedan förra sommaren i många sammanhang, bland annat när vi fattat de nämnda besluten, hänvisat till det förstnämnda beslutet från kommunfullmäktige i våra kontakter med olika aktörer. Det vore verkligen förvirrande och skadligt för kommunens anseende om vi nu inte agerade på det sätt vi beslutat.
Under planeringsprocessen undersöks om projektområdet är lämpligt för energiproduktion, på vilka villkor och med vilka ändringar, eller om planförslaget måste avvisas på grund av att de negativa effekterna är betydande eller strider mot lagstiftningen, de nationella målen för markanvändning eller kommunens strategi. Planering är det enda lagstadgade sättet att utreda projektets genomförbarhet.
I detta sammanhang vill jag också uppmärksamma att kommunfullmäktige utövar den högsta beslutanderätten i kommunen. Kommunstyrelsen är kommunens centrala organ som leder kommunens verksamhet, förvaltning och ekonomi.
Kommunstyrelsen ansvarar för förberedelsen, genomförandet och kontrollen av lagligheten av fullmäktiges beslut, liksom tjänsteinnehavarna för förberedelsen och genomförandet av kommunstyrelsens beslut, såsom nu har skett i beslutet om att inleda detaljplanearbetet.
Fråga 2
År 2024 fanns det 2 676 hushåll registrerade i Siuntio. 920 personer motsatte sig placeringen av solkraftverk i VAMA-områdena. Enkel matematik visar att nästan hälften av invånarna i Siuntio är emot detta.
Kommunledamöterna representerar invånarna genom att de har valts av dem. Varför tar då inte kommunledamöterna hänsyn till detta i sina beslut?
SFP:s fullmäktigegrupps svar på fråga 2
Svaret framfördes av fullmäktigegruppens ordförande Stefan Svanfeldt.
SFP:s fullmäktigegrupp i Sjundeå: Svar angående medborgaraktivitet och solkraftsprojekt
SFP:s fullmäktigegrupp i Sjundeå uppskattar medborgaraktivitet och ser det som en positiv sak och en viktig del av ett demokratiskt samhälle att invånarna för fram sina åsikter. Det är dock viktigt att även medborgarpåverkan baserar sig på fakta.
Statistisk analys och representativitet
I den aktuella frågan konstateras att en adress som motsätter sig solkraft har samlat drygt 900 underskrifter. Detta antal har jämförts med antalet hushåll i Sjundeå (2 676 st), vilket har lett frågeställaren till slutsatsen att en majoritet av kommuninvånarna motsätter sig solkraft. Denna tolkning saknar dock grund av följande orsaker:
Underskrivarnas hemort: Mindre än hälften av underskrifterna kommer från Sjundeåbor.
Befolkningsunderlag: I Sjundeå finns det 5 150 röstberättigade. Adressen har cirka 400 underskrifter från personer som säger att de är Sjundeåbor, vilket skulle innebär att 7,8 % av de röstberättigade i kommunen motsätter sig solkraft utifrån denna adress.
Eftersom Finland är en representativ demokrati är detta givetvis intressant information, men det kan inte ha en avgörande inverkan på de förtroendevaldas beslutsfattande. Om man agerade utifrån adressen skulle 7,8 % av kommuninvånarna besluta över huvudet på de resterande 92 % av de röstberättigade.
Planläggningsprocessen garanterar rättssäkerhet och jämlikhet
Fullmäktige i Sjundeå har beslutat att industriella solkraftsprojekt ska utvärderas genom en planläggningsprocess. Denna information har förmedlats till potentiella projektörer, som har inlett sina processer utifrån detta beslut.
Det vore, om inte olagligt, så åtminstone ett uttryck för extremt dålig förvaltning om Sjundeå kommun godtyckligt skulle välja vilka projekt som omfattas av fullmäktiges beslut och vilka som inte gör det.
Planläggningsprocessen garanterar att demokratin förverkligas lika för alla – såväl för initiativtagare och markägare som för övriga kommuninvånare. Detta sker genom de utredningar, utlåtanden och höranden som hör till processen. Genom att följa denna lagstadgade väg säkerställer vi en rättvis och transparent hantering av ärendet.
SDP:s fullmäktigegrupps svar på fråga2
Svaret framfördes av fullmäktigegruppens ordförande Arja Alho.
Syftet med kommunallagen är att skapa förutsättningar för kommuninvånarnas självstyre samt för att de ska kunna delta och påverka kommunens verksamhet. Vi är alltså här för att företräda kommuninvånarnas vilja.
En viktig aspekt av kommunallagen är också att kommunen ska främja invånarnas välfärd och att detta ska kopplas till miljömässig hållbarhet.
Medverkan och att lyssna på kommuninvånarna är alltså nyckelfrågor. Allas åsikter är viktiga och de kan inte värderas eller avgöras genom omröstningar i kommunens beslutsorgan.
I svaren från kommunfullmäktiges ordförande och vissa fullmäktigegrupper hänvisas till riktlinjerna från kommunfullmäktiges gemensamma förberedelsegrupp om att placeringen av industriella solkraftverk ska beslutas genom detaljplanering och att behovet av detaljplanering ska bedömas från fall till fall.
Vi anser som fullmäktigegrupp att Siuntio ska följa god förvaltningssed, lagstiftning och andra föreskrifter, inklusive nationella riktlinjer för skydd av VAMA-områden och grundvatten. Jag lägger till den EU-riktlinje om landskapsskydd som fullmäktigeledamot Parviainen nämnde. Av denna anledning ansåg vi att det inte fanns förutsättningar för att inleda planeringsprocessen. Vi har alltså följt de gemensamt överenskomna spelreglerna för projektbedömning och beslutat att inte inleda planeringsprocessen. Beslutet om att inte inleda processen är ett beslut som rör planeringen.
Tack för era frågor!
Samlingspartiets fullmäktigegrupps svar på fråga 2
Svaret framfördes av fullmäktigesgruppens ordförande Marko Suoknuuti.
Tack för frågan. I frågan syftar du förmodligen på den namninsamling som överlämnades till kommunen i juni 2025. Om så är fallet har kommunfullmäktige tagit del av skrivelsen och beaktat den vid utformningen av svaret på medborgarinitiativen. I kommunfullmäktiges svar nämns att ”planeringsprocessen i sig garanterar olika parter möjlighet att påverka konsekvensbedömningarna samt framföra åsikter om dessa”. Ett bra exempel på denna möjlighet är de 157 sidorna med synpunkter som inkommit på detaljplanen för Gårdskulla. Kommunen har publicerat synpunkterna på kommunens webbplats och de är tillgängliga för alla att läsa där. Samlingspartiet anser att detta är en god praxis.
Samlingspartiet anser det självklart att synpunkterna som inkommit under planeringsprocessen behandlas och att kommunen utarbetar svar på dem. I enlighet med kommunstyrelsens svar ”beslutar tekniska utskottet om godkännande av de svar som kommunen lämnat”.
Fråga 3
När det gäller solkraftverk, kan ni lägga fram beräkningar över de intäkter som solkraftverken ger kommunen i form av olika skatter, eventuell bolagsskatt, fastighetsskatt samt antalet sysselsatta? Inkludera även i beräkningen hur situationen förändras, t.ex. om kraftverken placeras mitt i ett bostadsområde med cirka 180 hushåll och om mer än hälften av dessa flyttar bort. Den skattepliktiga inkomsten uppgår till cirka 150 000 euro per år. Vilken inverkan har detta på slutresultatet?
Kommundirektör Inka Tikkanens svar på fråga 3
- Den säkra uppskattningen av fastighetsskatteintäkterna (solkraftverket i Tupala) uppgår till cirka 200 000 euro per år, och totalt cirka 5 miljoner euro i nuvärde under hela driftsperioden på 45 år.
- Den beräknade kommunala skatteintäkten är cirka 40 000 euro per år under byggfasen och cirka 20 000 euro per år under driftsfasen, det vill säga totalt cirka 340 000 euro under hela livscykeln.
- Sysselsättningseffekterna riktas huvudsakligen mot byggfasen och delvis mot lokal underhålls- och serviceverksamhet. Byggfasen omfattar cirka 300 personer, varav cirka 20 i Sjundeå, och under driftsfasen i genomsnitt 5–10 personer per år lokalt.
- Om den föreslagna extrema befolkningsminskningen skulle bli permanent, skulle effekten på kommunalskatten bli betydande. Det rör sig om ett teoretiskt extremscenario.
Fråga 4
Har kommunen gjort en konkret och dokumenterad ekonomisk riskbedömning av vem som ska stå för kostnaderna för nedmontering och återställande av anläggningsområdena om företaget går i konkurs, och hur stora dessa kostnader skulle bli?
De flesta solkraftverken ägs av investeringsbolag. En betydande risk är att operatörerna går i konkurs, vilket det finns flera exempel på i den senaste tiden: I Finland försattes det danska företaget Better Energy Finland i konkurs i april 2025, och i Sverige registrerades totalt över 300 konkurser inom branschen under åren 2024–2025, däribland Sun4Energy Sweden och Soltech Energy Sweden.
Kommundirektör Inka Tikkanens svar på fråga 4
Det primära ansvaret ligger hos det lokala bolag som bildats för projektet.
Det sekundära ansvaret ligger hos moderbolaget om det lokala bolaget inte kan fullgöra sina skyldigheter, till exempel vid konkurs.
Om verksamhetsutövaren inte kan hållas ansvarig, ligger ansvaret hos markägaren.
Dessutom krävs en separat säkerhet i projekten, som är särskilt avsedd för nedmontering av solkraftverket och återställande av området.
I samband med planeringen säkerställer kommunen för sin del att avtalsstrukturen och säkerheterna är sådana att kostnaderna för nedmontering och återställande inte belastar kommunen eller skattebetalarna.
Fråga 5
Aurinkovoimalaitoksiin liittyen. Tupalassa on Siuntion suurin vedenottamo. Oletteko laskeneet pohjavesialueen pilaantumisen johdosta syntyneet kustannukset, esim. mistä korvataan vedenottamo, jos Barråsa saastuu?
Kommundirektör Inka Tikkanens svar på fråga 5
Vattentäkten i Barråsa och grundvattnet är av avgörande betydelse för kommunen, och det råder inget tvivel om vikten av att skydda dem.
Effekterna har utvärderats både på nationell nivå och projektvis; enligt utredningarna har solkraftverk i utgångspunkten inga betydande effekter på grundvattnet, förutsatt att byggandet utförs på ett korrekt sätt.
Nylands NTM-central (numera Nylands livskraftscentral) har tagit ställning till projektet och kräver att de skikt som skyddar grundvattnet bevaras samt antingen ett tillstånd enligt vattenlagen eller en tillräcklig skyddszon för vattenuttaget.
Byggfasen är den mest kritiska, och vid behov krävs ytterligare utredningar, vattenuttagets samtycke och noggranna dagvattenlösningar.
Kommunens utgångspunkt är att förorening av grundvattnet inte accepteras som en risk – det handlar inte om en kostnadsberäkning, utan om att risken inte får uppstå överhuvudtaget.
