Gårdskullas solkraftverk intresserade många Sjundeåbor

• 29.8.2025

• AktuelltBoende och miljö

Mer än 90 personer samlades i auditoriet på Bildningscampuset Sjundeå hjärta på onsdagskvällen för att höra om det planerade solkraftverket i Gårdskulla. Invånarkvällen ordnades som en del av planläggningsprocessen.

Projektet presenterades av äldre utvecklingschef Pauli Maaninka från Taaleri Energia, som finansierar projektet, experten på cirkulär ekonomi Tero Leppänen från Welado Oy, som ansvarar för projektplaneringen, ledande konsulten Pasi Lappalainen från Nosto Consulting Oy, som utarbetar detaljplanen, och Henni Ynnilä, ledande sakkunnig från Sweco Finland, som har utfört en kompletterande landskapsutredning.

Planeringsområdet omfattar totalt 150 hektar. Av detta upptas 93 hektar av panelfält. Panelfälten ligger på båda sidor om Kyrkoån med en buffertzon på 20–30 meter på vardera sidan. På området planeras också en transformatorstation och ett ställverk på 25 x 40 m samt ett batterilager på 30 x 50 m, vilket inte framgår av illustrationerna eller kartorna.

Den planerade toppeffekten för solkraftverket är mellan 57 och 62 MWp (megawatt peak). Anläggningen kommer att utrustas med solpaneler som svänger efter solens position, med en maximal höjd på cirka 3 meter i det yttersta läget. Panelerna är planerade att löpa från norr till söder. Ett 2 m högt staket planeras för att skydda området för vitsvanshjortar.

Olika åsikter om skyddande växtlighet

Publiken ställde många frågor och kommentarer om placeringen av panelraderna alldeles intill tomterna vid Kyrkovägen och inverkan på fastigheternas värde. I layoutplanerna är panelfälten placerade i direkt anslutning till tomterna norr om Kyrkovägen. Tomterna har trädbestånd som vetter mot åkrarna, men i planerna finns inte någon skyddande vegetation i projektområdet.

– Vi har utgått från att det befintliga trädbeståndet fungerar blockerar utsikten över solpanelerna, säger Tero Leppänen.

De boende på Kyrkovägen hävdade att detta inte kan vara utgångspunkten för planeringen, eftersom det skulle hindra dem från att hugga ner träden, och önskade att planerarna skulle komma till platsen för att titta på området.

Publiken frågade hur lång projektets livscykel är och vad som händer med panelerna och området efteråt.

– Livscykeln är 30 år. Efter det kommer panelerna att bytas ut eller så kommer åkrarna att återgå till odling. Projektoperatören kommer att betala för nedmonteringen, svarade Leppänen.

Frågor om ljud

Publiken undrade vad som skulle hända om den projektoperatören gick i konkurs. Maaninka förklarade att det finns en garantifond för att samla in pengar till nedmonteringen av kraftverket.

Publiken var också intresserad av hur brandrisken hade beaktats. Leppänen berättade att servicevägarna är utformade så att de ligger tillräckligt nära för att en brandbil ska kunna ta sig fram.

Det uppstod också en diskussion om ljudet från solkraftverket. Leppänen sade att solkraftverket i sig inte avger något ljud. Transformatorerna har dock kylfläktar som håller ljudet på en minimal nivå. Allmänheten var fortfarande intresserad av om solpanelerna låter när vinden blåser in i dem.

– Jag har inte hört någon undersöka eller säga något om detta, sade Leppänen.

Placeringen styrs med detaljplanen

Pasi Lappalainen presenterade planeringsprocessen och sade att den bara befann sig i ett tidigt skede. Planen för deltagande och bedömning har varit tillgänglig för granskning under sommaren och finns fortfarande på zonplaneringens webbplats. Synpunkter på planen kan lämnas fram till den 3 september.

– De kartor över panelfälten som visades här för en stund sedan är inte ett löfte om att detaljplanen kommer att se likadan ut. De har fungerat som bakgrundsmaterial för planeringen hittills, påpekar Lappalainen.

Detaljplanen kan vara mycket detaljerad. I detaljplanen för Brännmalmen föreskrivs till exempel husens takfärg och nockvinkel. Den bestämmer också var huset kan placeras på tomten.

– Det är fortfarande svårt att svara på frågan om hur nära bebyggelsen solpaneler kommer att tillåtas. Det beror på kommunens beslut om vilka avstånd de vill ha, sade Lappalainen.

Landskapsutredningen kompletterad

Heini Ynnilä presenterade den kompletterade landskapsutredningen. Den har bland annat kompletterats med fotografier av nya platser. Utredningens slutsats är att solkraftverket kommer att ha en betydande inverkan på landskapet i området och en lokalt betydande men totalt sett liten inverkan på det nationellt värdefulla landskapsområdet Sjundeå och Degerby odlingslandskap (VAMA, nationellt värdefulla landskapsområden).

– De lindrande åtgärder som använts i planeringen är buffertzoner, stängsel och minskning av panelernas höjd, sade Ynnilä.

En stor del av publiken ansåg dock att solkraftverket kommer att förstöra landskapsområdet.

Ynnilä sade att den kompletterande landskapsutredningen kommer att skickas till Nylands NTM-central och Västra Nylands museum för kommentarer och att den läggas fram för påseende för alla.

Kommunen styr planläggningen

Kommundirektören Inka Tikkanen, som öppnade invånarkvällen, påminde om att även om kostnaderna för detaljplanen bärs av sökanden, Gårdskullan Aurinkovoimalat Ky, så utarbetas detaljplanen ändå under ledning av kommunen.

Hon redogjorde också för hanteringen av de invånarinitiativ som lämnades in i juni. Invånarinitiativen motsätter sig placeringen av kraftverksprojekt i nationellt värdefulla landskapsområden. Kommunstyrelsen har bett tekniska nämnden, kommunutvecklingsnämnden och miljö- och byggnadsnämnden om utlåtanden om initiativen.

Tekniska nämnden anför i sitt ulåtande att planläggning inte bara är en process för att möjliggöra byggande, utan också en process för att studera och bedöma om en plats är lämplig för den avsedda användningen.

Miljö- och byggnadsnämnden har å sin sida i sitt utlåtande påpekat att lagstiftningen om planering och byggande av solkraftverk för närvarande är under omarbetning och att den innehåller nya skyldigheter, till exempel att solkraftverk större än 10 hektar alltid kräver planläggning. Nämnden anser vidare att man i avvaktan på att den nya lagstiftningen träder i kraft inte ha bråttom med att ge tillstånd till solkraftverk för att undvika konflikter med framtida lagstiftning och för att säkerställa rättssäkerheten för såväl kommunen som verksamhetsutövarna.

– I enlighet med rättsprinciperna om god förvaltning och god förvaltningssed ska kommunen hantera redan påbörjade solkraftverk på ett lämpligt sätt. Med andra ord kommer detaljplanen för Gårdskulla solkraftverk i vilket fall som helst att gå vidare till utkastfasen efter denna startfas, påpekade Tikkainen.