Sjundeås kommundirektör Juha-Pekka Isotupa går i pension: “Kommunens framtid ser ljus ut”
– På det hela taget ser jag en ljus framtid för Sjundeå, men för att nå dit krävs entusiastiska beslutsfattare och en personal som arbetar helhjärtat.
Det säger Juha-Pekka Isotupa, som snart går i pension.
När Juha-Pekka Isotupa tillträdde som kommundirektör 2009 var kommunens framtid inte lika ljus.
Ekonomin var i kris, många tjänstemän hade lämnat sina poster och arbetsklimatet var inte bra. Kommunen saknade ett fungerande ekonomiförvaltningsprogram och bokslutet behandlades i sista stund under de sista dagarna i juni. Förtroendet mellan beslutsfattarna och den kommunala organisationen var inte stort, inte heller mellan beslutsfattarna sinsemellan.
– Kommunstrategin hade varit på gång sedan 2002, men hade inte godkänts av fullmäktige, nämner Isotupa som ett exempel på situationen.
Så den nya kommundirektören hade en hel del att stå i med. Han fick ta arbetsklimatundersökningen i vacker hand och utveckla arbetsklimatet.
– Jag gillar att mitt yrke heter ingen-jör på svenska. Det är det jag har försökt göra – delegera ansvaret där det hör hemma, balansera rättigheter och skyldigheter, säger Isotupa.
Och han är faktiskt inte känd för att detaljstyra.
– Vi anställde en HR-chef i ett tidigt skede. Det fanns inga sådana i kommuner av den här storleken, de började komma först mot slutet av förra decenniet.
Social- och hälsovårdsservicen igång på nolltid
Under Isotupas första tid som kommundirektör producerades Sjundeås social- och hälsovårdstjänster av Lojo stad som en följd av regeringens servicestrukturreform. Reformen var tänkt att leda till nya kommunsammanslagningar. I Sjundeå fanns det ingen enighet om huruvida man skulle ansluta sig till Lojo eller Kyrkslätt eller förbli självständig. Efter en lång och svår process beslöt Sjundeå att fortsätta som en egen kommun.
Efter sammanslagningsprocessen sade Lojo upp avtalet om social- och hälsovårdstjänster, och Sjundeå var tvunget att snabbt få igång sina tjänster. Det var inte alla som trodde att tjänsterna skulle vara i gång i början av året. Eftersom läkarna vid hälsocentralen inte återvände till kommunens tjänst var kommunen tvungen att köpa hälsovårdstjänster av privata företag. Tjänsterna tillhandahölls dock på ett ekonomiskt sätt och med hög standard.
– Hos oss fick man läkar- eller tandläkartid samma dag. Vi satsade på detta för att människor inte skulle hamna i den dyrare specialiserade sjukvården. När vi upphandlade vården krävde vi att det skulle finnas möjlighet att konsultera en specialist och en geriatriker, så att allmänläkare bättre skulle kunna bedöma behovet av specialistvård, säger Isotupa.
Hos oss fick man läkar- eller tandläkartid samma dag.
Juha-Pekka Isotupa
Han konstaterar att Sjundeå hade lägre kostnader för social- och hälsovårdstjänster än sina grannkommuner. Sjundeå hade högre kostnader för primärvård, men lägre kostnader för den specialiserade sjukvården och därmed lägre totala kostnader.
– Jag tycker att vi gjorde mycket bra ifrån oss när det gäller att ta hem social- och hälsovårdstjänsterna.
När social- och hälsovårdspersonalen återvände till Sjundeå fick Isotupa också respons på personalpolitiken.
– De som återvände till kommunen sade att det är en helt annan kommun än den de lämnade.
Långt sökande efter plats för seniorboende
Isotupa har en bakgrund som ingenjör, men social- och hälsovården kom att färga hans kommundirektörskarriär kanske mer än vanligt. I Sjundeå planerades boendelösningar för äldre tillsammans med Virkkulankylä, först intill Sjundeå bad, sedan vid Hagavägen och ytterligare i Brännmalmen.
När detaljplanen för Brännmalmen blev klar upptäcktes inneluftsproblemen i hälsocentralen. Kommunen beslutade att ett nytt social- och hälsocenter skulle byggas på där Svenska skolans gamla byggnad står och att seniorbostäderna skulle placeras i det befintliga hälsocentralskvarteret. Detta skulle göra det lätt för seniorerna att få tillgång till tjänsterna.
I det här skedet ville beslutsfattarna inte längre fortsätta samarbetet med Virkkulankylä. Planeringen måste inledas på nytt och ARA-finansiering måste sökas på nytt. Kommunen blev tvungen att ansöka om ett 100-sidigt tillstånd från Social- och hälsovårdsministeriet för social- och hälsocentret.
Tillståndet och den statliga finansieringen beviljades trots den förestående reformen av social- och hälsovårdstjänsterna.
Jag tycker att vi har gjort allt vi kan. Men jag är harmsen för Sjundeåbornas skull.
Juha-Pekka Isotupa
Projektet gick vidare till anbudsskedet, men det slutliga tillståndet för genomförandet erhölls inte från Västra Nylands välfärdsområde och upphandlingen måste avbrytas. Projektet hade förberetts i samarbete med den organisation som förberedde välfärdsområdet, men det nya välfärdsområdet godkände inte hyresnivån och projektet lades på is i väntan på välfärdsområdets servicestrategi.
– Med facit på hand så skulle vi ha ett social- och hälsovårdscampus och mer omfattande tjänster i Sjundeå idag om vi hade valt att fortsätta med Virkkulankylä.
Nu har Västra Nylands välfärdsområde lagt ner demensavdelningen Atsalea, vårdhemmet Villa Charlotta och hälsocentralens vårdavdelning i Sjundeå. Välfärdsområdet har beslutat att hälsocentralen i Sjundeå ska bli en närhälsostation, men det är oklart vilka tjänster där kommer att finnas.
– Personligen tycker jag att vi har gjort allt vi kan. Men jag är harmsen för Sjundeåbornas skull. Nivån på social- och hälsovårdstjänsterna kommer i hög grad att bero på hur snabbt kommuncentret utvecklas. Kommunens storlek spelar en roll i beslutsprocessen inom välfärdsområdet.
Förhandlingarna har återupptagits om byggandet av en social- och hälsovårdsbyggnad, men det är osannolikt att den kommer att bli vad som ursprungligen planerades.
Ordning på ekonomin
Under Isotupas tid har också ekonomin kommit på rätt köl, trots att Finland har befunnit sig i recession sedan 2008. Även om förra årets bokslut visade ett underskott har ett överskott ackumulerats sedan 2016.
Det är med gott mod som jag kan lämna över stafettpinnen till min efterträdare och önska Sjundeå all framgång.
Juha-Pekka Isotupa
Genom att förbättra och förnya byggnader och infrastruktur har kommunen minimerat sin reparationsskuld. Även vattenförsörjningsverket har successivt moderniserats, också det med tanke på miljön. För närvarande renas Sjundeås avloppsvatten i Esbo.
– När man jämför kommuner och deras lånebelopp per invånare tar man ofta inte hänsyn till reparationsskulden. När man köper en bostad måste köparen ta reda på vilka renoveringar som har gjorts och vad som kommer att göras. För ett ögonblick kan man få vilken organisation som helst att se ganska bra ut.
Sjundeå hjärta sammanför funktioner
Vårdcentret har ännu inte byggts, men Bildningscampuset Sjundeås hjärta, Sjundeå kommuns största investering någonsin, byggdes bredvid kommunhuset.
– Det var verkligen en utmaning att få till det beslutet, vi fick göra många utredningar och dämpa farhågor.
Sjundeå hjärta samlar många av kommunens verksamheter, vilket minskade antalet lokaler som kommunen använder i enlighet med lokalstrategin.
– En mer effektiv användning av lokaler kommer att återspeglas i ekonomin i framtiden, påpekar Isotupa.
Simhall och idrott
Förutom Sjundeå hjärta har man också byggt andra saker: kommunhuset och idrottshallen har renoverats, gräsmattan på idrottsplanen har förnyats, kommunen har skaffat en konstgräsplan och en allaktivitetsrink och simhallen har öppnats.
– Mitt hjärta har alltid slagit för motion. Därför är jag tacksam för att idrottsanläggningar har byggts i samarbete med aktiva Sjundeåbor. Kommunens ekonomiska situation skulle inte ha tillåtit så här goda möjligheter, säger Isotupa och syftar bland annat på den privatfinansierade Arena Siuntio-Sjundeå.
Hotelli Siuntio och den kommunala simhallen öppnade i gamla Sjundeå bad 2023. Scandic stängde sitt hotell i början av coronatiden och byggnaden förblev tom, med undantag för den nya flygeln, dit kommunen förvaltnings- och grundtrygghetsavdelningar evakuerades på grund av en vattenskada i kommunhuset.
– I fråga om simhallen och Hotelli Siuntio fick vi agera barnmorska för hela projektet. Det fanns en risk att hela 15 000 m2 skulle ha rivits. En egen simhall är en sällsynthet i kommuner med 6 000 invånare, och att bygga en ny simhall skulle ha kostat minst 20 miljoner euro.
– Sjundeå är känt för badet och handbollen, men vi har också arbetat hårt för att marknadsföra Sjundeå genom golf.
Tågtrafiken upphörde inte
Förutom hälso- och byggfrågor har utvecklingen av trafikförbindelserna hållit kommundirektören sysselsatt. När den dåvarande kommunikationsministern Anne Berner 2015 beslutade att stänga Sjundeå tågstation och därmed också tågtrafiken till Sjundeå, beslöt Sjundeå att ansluta sig till Helsingforsregionens trafik för att kunna upprätthålla tågförbindelsen till Helsingfors. Detta var dock inte en självklarhet för HRT.
– Folk vet inte hur mycket arbete vi var tvungna att göra för att uppnå det. I Finland är Sjundeå-Kyrkslätt förmodligen den enda enkelspåriga sträckan där fjärr- och lokaltågen går på samma spår.
Nu vill alla ha fler tågavgångar. Men hindret för tätare turer är inte bara antalet passagerare, utan också banans kapacitet. Efter en lång tids planering pågår nu ett projekt värt närmare 20 miljoner euro för att modernisera Sjundeå station.
– Plattformarna är planerade så att de är tillräckligt långa för att fjärrtåg ska kunna stanna här. Ett övernattningsspår kommer också att byggas på stationen. Dessutom har planeringen av och MKB-förfarandet för dubbelspåret i Sjundeå inletts och kommer att genomföras mellan 2025 och 2026, berättar Isotupa.
Byggandet av dubbelspåret i Sjundeå blir aktuellt efter det. Det fem kilometer långa dubbelspåret genom stadskärnan kommer att göra det möjligt att köra om lokaltågen.
– Ett dubbelspår skulle avsevärt förbättra trafikmöjligheterna på kustbanan. Vi är på rätt väg. Sedan kommer spåret att börja bli i bra skick, men det behövs fler invånare.
Trafiken är Sjundeås största miljöutmaning
En övergripande plan är på gång för att förbättra väg 51. Detta kommer att kräva kontinuerlig lobbyverksamhet, säger Isotupa.
Isotupa anser också att Sjundeå å-projektet och HINKU-projektet (Mot en kolneutral kommun), som syftar till att minska klimatutsläppen, är viktiga projekt i Sjundeå. Sjundeå var en av de första HINKU-kommunerna.
– Sjundeås största miljöutmaning är trafiken. Även den är kopplad till tågbanan. Om vi kan få fler tågturer och fler människor på tågen, blir det lättare att uppnå HINKU-målet.
Går i pension med gott mod
När Isotupa ser tillbaka på sin tid som kommundirektör är han förvånad över allt som har åstadkommits.
– Jag kan bara förundras över att personal och beslutsfattare, utöver det normala dagliga arbetet, har kunnat föra kommunen framåt trots lågkonjunktur, coronan, kriget i Ukraina och historiska reformer. För att inte tala om det faktum att kommunens ekonomi samtidigt stärkts. Det är med gott mod som jag kan lämna över stafettpinnen till min efterträdare och önska Sjundeå all framgång.
Juha-Pekka Isotupa kommer nu att ha semester och officiellt gå i pension i slutet av november. Hur ser planerna ut?
– Som kommundirektör har jag varit tvungen att arbeta 24/7, så jag har en hel del ogjorda saker, till exempel vid sommarstugan. De får antagligen att turas om med golf!