Gå till innehållet
Sök

Kommunens resultat sämre än planerat – investeringar i kommunalteknik, parker och planer

I förgrunden ett vattenhinder till en golfbana, i bakgrunden bakom gräsmattan mörka tvåvåningshus med stora fönster och solpaneler på taken med skog bakom.
En besvär om detaljplanen för Pickala Rock Resort sköt upp undertecknandet av markanvändningsavtalet och intäkterna för det till i år.

Sjundeå kommuns bokslut för räkenskapsåret 2024 visar ett underskott på -739 116,15 euro, vilket är cirka 771 000 euro sämre än den ursprungliga budgeten. Kommunens balansräkning visar dock ett ackumulerat överskott på cirka 4,98 miljoner euro. Det visar att kommunens ekonomi fortfarande är hållbar.

Kommunstyrelsen behandlade och godkände bokslutet på måndagen. Den nuvarande kommunfullmäktige kommer att behandla bokslutet den 26 maj.

Det negativa resultatet förklaras av förändringar i statsandelarna, utan vilka kommunen skulle ha lyckats nå nära sin budget.

– Verksamhetsmässigt gick förra året som planerat, stort tack till personalen för det, säger kommundirektör Juha-Pekka Isotupa.

Han beklagar att resultatet blev negativt. Det beror på ett fel i beskattningen som påverkade statsandelarna.

– När vi fick information om felet efter att budgeten godkänts, antog vi att vi skulle kunna nå budgetmålet genom att hålla oss till den planerade verksamheten och markanvändningsintäkterna. Överklagandet av detaljplanen för Pickala Rock Resort sköt dock upp undertecknandet av markanvändningsavtalet till detta år och intäkterna syns först i år.

Ekonomin på hållbar grund

Trots det negativa resultatet är kommunens ekonomi på hållbar grund.

– Kommunens balansräkning har varit överskottsmässig sedan 2016, och ett enskilt räkenskapsårs negativa resultat orsakar inga större förändringar, säger ekonomichef Antti Loisa.

Isotupa säger att kommunen framöver måste öka intäkterna eller minska kostnaderna, eller båda.

– Kommunen har modigt beslutat att satsa på kommunutveckling och strävar efter att på detta sätt påskynda intäktsökningen. Dock får inte kostnaderna skena iväg. Detta kräver noggrann ekonomisk styrning och kontinuerlig utveckling av verksamheten, säger Isotupa.

Han konstaterar att Finland är i en svag lågkonjunktur, vilket också syns i kommunens ekonomi. Arbetslösheten har ökat, vilket minskar skatteintäkterna och orsakar kostnader.

– För närvarande består Sjundeås skatteintäkter mer av inkomstskatter än andra kommuner, vilket är över genomsnittet. Det är klokt att åtminstone upprätthålla eller främja detta om möjligt. Det är mycket viktigt att bredda skattebasen när det gäller samfundsskatter och fastighetsskatter. Detta kräver till exempel mer näringsverksamhet och produktion av förnybar energi, påpekar Isotupa.

Bokslutets nyckeltal20242023
Inkomstskatt14 354 14615 076 984
Fastighetsskatt2 590 4362 579 989
Samfundsskatt548 696781 821
Statsandelar4 228 5904 038 292
Externa verksamhetsintäkter4 839 4524 691 670
Verksamhetsutgifter24 751 68023 364 113
Verksamhetsbidrag-19 726 315-18 561 330
Finansieringsintäkter och -utgifter-610 000-417 793
Årsbidrag1 385 0003 497 962
Räkenskapsperiodens avskrivningar2 124 0681 989 705
Räkenskapsperiodens resultat-739 116,15408 257,75
Nettoinvesteringar3 320 9773 261 986

De största verksamhetskostnaderna i Sjundeå kommun var personalkostnader på cirka 11,288 miljoner euro och inköp av tjänster på cirka 8,862 miljoner euro.

Lånestocken ökade

Eftersom årsbidraget var mindre än avskrivningarna och nettoinvesteringarna var kommunen tvungen att öka sin lånestock med 2,75 miljoner euro. Vid utgången av 2024 var lånet per invånare 4 255 euro, vilket är 898 euro mer än föregående år.

Kommunen har en betydande lånestock och dessutom har skatteintäkterna varierat årligen.

– För att ekonomin ska förbli i balans måste kommunen framöver ägna ännu mer uppmärksamhet åt att öka intäkterna, säger Loisa.

Sjundeå kommun har dessutom stora investeringsbehov, varför utvecklingen av skuldsättningen måste följas noggrant.

– När framtida investeringar beslutas, bör man använda omdöme och sträva efter att effektivisera verksamheten så att det har positiva effekter på driftsbudgeten, fortsätter Loisa.

Människor, tält och ballonger på sommargården.
Sjundeåbor firade Sjundeådagen på Sommargården.

Befolkningen ökade något

Sjundeå kommuns befolkning ökade under 2024 och var vid årets slut 6 181 invånare, jämfört med 6 159 vid slutet av 2023. Arbetslösheten ökade med 0,1 procentenheter från föregående år och var 6,2 procent. Sjundeå kommuns arbetslöshetsgrad är betydligt lägre än riksgenomsnittet.

I december 2024 var var arbetslösheten 6,2 procent i Sjundeå, något högre än 2023 (6,1 procent). Arbetslöshetsgraden beräknas med hjälp av arbets- och näringsministeriets siffror eftersom de baseras på faktiska jobbsöknings- och arbetslöshetsdata, medan Statistikcentralens siffror är statistiska uppskattningar. Arbetslöshetsgraden presenteras enligt december månads siffror.

Arbetsplatssufficiensen i Sjundeå för 2024 var inte tillgänglig vid tidpunkten för bokslutets upprättande. År 2023 och 2022 var arbetsplatssufficiensen 43,6 procent.

Vad är arbetsplatssufficiens?

Arbetsplatssufficiensen visar förhållandet mellan de som arbetar i området och de som bor i området. Om siffran är över 100 procent finns det fler arbetsplatser än arbetskraft i området, och om den är under 100 procent är situationen den motsatta. Sjundeås arbetsplatssufficiens var 46,2 procent 2021 och 47,1 procent 2020.

Största utgifterna inom bildningssektorn

Kommunens verksamhetskostnader fördelades enligt följande: 2 270 430 euro för förvaltningsavdelningen, 836 740 euro för utvecklingsavdelningen, 8 014 773 euro för tekniska avdelningen och 13 581 563 euro för bildningsavdelningen.

Inom bildningsavdelningen fördelades kostnaderna enligt följande: 1,5 miljoner euro för stödtjänster, 6,48 miljoner euro för undervisning, 3,95 miljoner euro för småbarnspedagogik, 554 818 euro för bibliotek- och kulturservice och 1,1 miljoner euro för välfärdstjänster, inklusive idrotts- och ungdomstjänster.

Kommunutvecklingsavdelningen startade

Kommunutvecklingsavdelningen inledde sin verksamhet i början av 2024 för att ytterligare effektivisera kommunens utvecklingsarbete. Under 2024 förberedde Sjundeå sig också för AN2025-reformen, där produktionen av sysselsättningstjänsterna överfördes till kommunerna från början av 2025. Kommunutvecklingsavdelningen började själv producera företagsrådgivning eftersom Företagsutveckling Novago Ab avvecklades. Kommuntvecklingsavdelningen slutförde planstommen för kommuncentret och förberedde det mark- och bostadspolitiska programmet samt det näringspolitiska programmet. Utvecklingsavdelningen ansvarar också för kommunens marknadsföring.

I början av sommaren firades invigningen av den nya Sommargården i samband med Sjundeådagarna. Kvällstorg ordnades också på Sommargården.

Bananer, vindruvor, äpplen och päron på ett fat.
Som resultat av den första deltagande budgeteringen serverades eleverna på Bildningscampuset Sjundeå hjärta frukt till mellanmål.

Första deltagande budgeteringen

Kommunen genomförde sitt första deltagande budgeteringsprojekt. Temat var att främja barns och ungdomars välbefinnande i Sjundeå. Alla fick lämna in sina idéer, varav kommunens ledningsgrupp valde ut genomförbara förslag för en omröstning bland grundskoleeleverna. Satsning på skolmat vann omröstningen. Eleverna på Bildningscampuset i Sjundeå hjärta fick också rösta om genomförandet. Denna omröstning segrade alternativet fruktmellanmål, som började erbjudas till eleverna på hösten.

Det fanns 422 elever i grundskolan i årskurserna 1–6, 179 elever i Aleksis Kiven koulu i årskurserna 7–9 och totalt 88 elever i Källhagens skola och Winellska skolan i årskurserna 7–9. Dessutom studerade 34 elever från Sjundeå i andra kommuners skolor. Av de Sjundeåelever som gick i skola i Sjundeå fick 48 procent skolskjuts.

SkolPT, gemenskapshandledare och miljöpedagog

Utvecklingsprojektet för Finlands modell för hobbyverksamhet, vilket möjliggör att erbjuda mångsidiga hobbyalternativ till kommunens elever direkt efter skoldagen, till exempel genom köptjänster. På hösten 2024 började också SkolPT sin verksamhet med projektfinansiering, vars uppgift är att öka fysisk aktivitet under skoldagen för eleverna i Aleksis Kiven skola och Sjundeå svenska skola samt främja fysisk aktivitet och elevernas idrottsintressen.

Tack vare statliga bidrag som beviljats kommunen har skolorna också kunnat anställa en gemenskapshandledare och en miljöpedagog tidsbundet. Inom välfärdstjänsterna har en tidsbunden välfärdshandledare arbetat sedan februari 2024 och har med projektfinansiering startat processen för motionsrådgivning i Sjundeå. Målgruppen för motionsrådgivningen 2024 var seniorer.

Koulun liikuntavalmentaja Viljami Pulli pitää jalkapalloa käsissään koulun pihalla.
SkolPT Viljami Pulli har ordnat motionsstunder för Sjundeåeleverna sedan i fjol höstas.

Lärare inom småbarnspedagogik utbildade

Kommunen har stött utbildningen av personal inom småbarnspedagogik till lärare inom småbarnspedagogik. År 2024 tog tre anställda inom småbarnspedagogiken examen som lärare inom småbarnspedagogik och de blev fast anställda.

Antalet barn som söker sig till familjedagvård minskade avsevärt. På sommaren 2024 började en familjedagvårdare arbeta på ett daghem. En annan familjedagvårdare arbetade i sitt eget hem fram till slutet av 2024, då familjedagvården upphörde.

Inom småbarnspedagogiken har undervisningen i digitala färdigheter förbättrats genom projekten Digiäventyret och Digitutor. Inom småbarnspedagogiken har det också funnits projekt för stöd för utveckling och lärande samt jämställdhets- och internationaliseringsprojekt.

Det fanns 32 elever i den finskspråkiga förundervisningen och 18 elever i den svenskspråkiga förundervisningen. Förra året fanns det 168 barn i den kommunala småbarnspedagogiken, fyra barn i familjedagvården och 47 barn i privata daghem.

Runomies Reijo Vähälä, OSIRIS-teatteri, Catariina Salo, Vesa Haapala, The Shit Kickers, Teater Taimine, Teatteri Hevosenkenkä, Fanjunkars samt Sabrina ja Saarten tyttäret, på bilden texten Kulturdagarna från Miina till Aleksis 1.-10.10.
De första kulturdagarna ordnades i början oktober.

Första kulturdagarna

Bibliotekets verksamhet i Sjundeå hjärta har ökat användningen av biblioteket ytterligare. Varje dag besökte 316 personer biblioteket. Före flytten till campus var det dagliga antalet besökare drygt 100 personer. Även antalet lån och användningen av e-material har ökat.

Kulturtjänsterna organiserade olika kulturevenemang under året, såsom författarbesök, föreläsningar samt musik- och teaterföreställningar. Biblioteket organiserade också totalt 16 filmvisningar. På hösten 2024 organiserades de första Kulturdagarna från Miina till Aleksis. Under tio dagar hölls evenemang riktade till olika målgrupper, med totalt 365 deltagare.

Intensifierat ungdomsarbete och ankarverksamhet

Ungdomstjänsterna utarbetade en plan för intensifierat ungdomsarbete i samarbete med Ingå ungdomstjänster. För att genomföra samarbetet ingicks ett samarbetsavtal mellan Sjundeå och Ingå kommuner, som trädde i kraft den 1 december 2024. Samarbetet med Ingå ungdomstjänster möjliggör tillräckliga resurser för att genomföra intensifierat ungdomsarbete. Intensifierat ungdomsarbete är stödjande verksamhet för ungdomar genom ungdomsarbete som aktiveras i krissituationer och efteråt.

Sjundeå anslöt sig till den regionala ankarverksamheten i västra Nyland i augusti 2024. Sjundeå tillhör ankarverksamheten inom Kyrkslätts ankarteam. Målet med ankarverksamheten är att förebygga brott bland ungdomar under 18 år och främja ungdomars välbefinnande genom tvärsektoriellt samarbete.

På bilden har två hundar rest sig på bakbenen mot varandra och en tredje hund viftar på svansen bredvid i en hundpark.
Hundparken öppnades i augusti 2024.

Kommunalteknik, lekpark och hundpark

Investeringar gjordes på 3,4 miljoner euro, varav de största projekten var byggandet av kommunalteknik för Pickala Rock Resort och förnyelsen av kommunalteknik i Vargsvängenområdet. Stora investeringar var också planeringen av stationens plattformar och parkeringsområde, byggandet och förnyelsen av gatubelysning, planeringen och byggandet av Timalavägen, planeringen av korsningen mellan Störsviksvägen och riksväg 51 och anskaffningen av en multifunktionsrink.

På våren färdigställdes en lekpark i Brännmalmen, i augusti öppnades en hundpark bredvid järnvägen och på hösten installerades multifunktionsrinken bredvid idrottsplanen på andra sidan Parkstigen.

I slutet av året lades planen för Kirstin Horns park fram för granskning, och planen för centrallekparken var också under beredning.

Avtalet om fastighetsskötsel förlängdes inte efter att avtalet löpt ut, istället anställdes en egen fastighetsskötare till kommunen. En kommunträdgårdsmästare anställdes för att planera, utveckla och genomföra praktiskt arbete samt övervaka grönområden.