Gå till innehållet

Fanjunkars trädgård till en grönskande oas? Planen omfattar äppelträd, vinbärsbuskar och traditionella perenner samt en promenadstig

Maria Ilvonen fotograferad på Fanjunkars gårdstun.
Landskapsarkitektstudenten Maria Ilvonen har gjort en trädgårdsplan för Fanjunkars som sitt slutarbete vid Aalto-universitetet.

Hur har Fanjunkars torps trädgård sett ut? Vilka element skulle kunna tas med in i nutiden? Det är vad landskapsarkitektstudenten Maria Ilvonen har funderat på i sitt slutarbete, där hon har ritat en ny trädgård för Fanjunkars.

Det är inte känt exakt hur trädgården på Fanjunkars såg ut på Charlotta Lönnqvists och Aleksis Kivis tid. Maria Ilvonen har gått igenom ett stort antal historiska källor och hittat lite information här och där. Trädgården nämns i några memoarer och brev från 1800-talet. Från början av 1900-talet, då intresset för Aleksis Kivi var stort, finns det fler beskrivningar av trädgården.

– Det finns tidningsartiklar och berättelser från den tiden. Litteraturforskarna Viljo Tarkiainen och J.V. Lehtonen besökte platsen flera gånger och beskrev de stora lönnarna, de sandtäckta stigarna och växtligheten, säger Maria Ilvonen.

Under 1900-talet har Fanjunkars också fångats på fotografier och i målningar. Boken Torparliv: en skildring av torpväsendet på Sjundby gård, sammanställd efter Henrik Lindebergs anteckningar, var också till stor hjälp. Boken innehåller flera skisser av trädgårdar vid områdets torp och iakttagelser av deras växter, dock inte från Fanjunkars torp.

– Iakttagelserna ger ändå en uppfattning om vad som kan ha funnits i Fanjunkars trädgård, påpekar Ilvonen.

Minnesmärke för Charlotta i björkparken

Planeringsområdet omfattar inte bara Fanjunkars tomt utan också björken mittemot. I planen har Ilvonen flyttat parkeringsplatsen i björkparken söderut, mittemot Jukola daghem.

Där parkeringsplatsen nu ligger har hon placerat ett minnesmärke för Charlotta Lönnqvist. Sjundby traditionsförening kommer att utlysa en designtävling för minnesmärket. På Fanjunkars tomt har hon planerat äppelträd, vinbärsbuskar, perennrabatter och prydnadsbuskar.

– Enligt Charlottas mor Maria Lönnqvists boupptäckning fanns det 14 äppelträd på gården år 1858. Därför har jag också placerat ut 14 äppelträd i trädgårdsplanen, säger Ilvonen.

En kartskiss över Fanjunkars trädgård där det finns 14 äppelträd, 12 vinbärsbuskar, 6 prydnadsbuskar, tre perennrabatter, en stig, bänkar och ett minnesmärke över Charlotta Lönnqvist.
Skiss ur Maria Ilvonens trädgårdsplan.

Perenner från Sjundeå genom växtefterlysning

Vad perennrabatterna ska bestå av har ännu inte planerats i detalj. För att planera dem mer detaljerat kommer en växtefterlysning att genomföras för att hitta gamla perenner från Sjundeå. Med detta avses perenner som har vuxit i Sjundeåträdgårdar åtminstone sedan början av 1960-talet. Information om dessa växter efterlyses, men donationer är också välkomna.

– Man har genomför växtefterlysningar för museala trädgårdsmiljöer på olika orter och lokalbefolkningen har donerat växter till dem.

I Sjundeå är det tänkt att kommunens trädgårdsmästare ska samla in växterna för att plantera dem.

Kivis stig och ljudguidning

I planen ingår också Kivis stig som Ilvonen har ritat både på Fanjunkars tomt och i björkparken. Tanken är att besökarna ska kunna ladda ner en ljudberättelse i sin telefon från en QR-kod på Fanjunkars informationstavla och lyssna på den under sitt besök i trädgården. På så sätt skulle Fanjunkars bli ett besöksmål som alltid är öppet.

– Det skulle vara som en ljudbok som gör det möjligt för dig att upptäcka historien om Fanjunkars och dess gård när som helst utan att behöva gå in i torpet. En textutskrift skulle finnas i en brevlådabrevlåda, förklarar Ilvonen.

Trädgårdsplanen har finansierats av Sjundeå Sparbanksstiftelse.

Stiftelsen Pro Fanjunkars söker finansiering för att genomföra planen för Fanjunkars-platsen.

Fanjunkars var Sjundbys torp

Fanjunkars gård i Sjundeå centrum är en av de viktigaste platserna i kommunens kulturhistoria. Den byggdes av Charlotta Lönnqvists far, Jonas Lönnqvist, som en del av Sjundby slott och fick sitt namn av att Jonas Lönnqvist hade tjänstgjort som fanbärare (fanjunkare) för regementet Uusimaa Rakuun i finska kriget. Efter föräldrarnas död bodde Charlotta Lönnqvist (1815–1891) kvar på gården. Hon arbetade bl.a. som kokerska på gods i trakten, bl.a. Sjundby. Under cirka åtta år (1864–1871) var hon bostad åt författaren Aleksis Kivi (1834–1872), som skrev de flesta av sina verk i Sjundeå, bl.a. romanen De sju bröderna.

När Porkalaområdet arrenderades ut till Sovjetunionen i slutet av fortsättningskriget ingick en stor del av Sjundeå, inklusive Fanjunkars gård, i det utarrenderade området. De sovjetiska soldaterna rev gården ända ner till grunden. En kopia byggdes i början av 2000-talet.